Är ALS ärftligt?
Uppdaterad: november 26, 2024
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till förlust av muskelstyrka och funktion. Många som diagnostiseras med ALS undrar om sjukdomen kan vara ärftlig, och om deras familjemedlemmar löper en högre risk att utveckla sjukdomen. I denna artikel går vi igenom om ALS kan ärvas och vad forskningen säger om ärftligheten.
ALS: Ärftlighet
I de flesta fall av ALS är sjukdomen inte ärftlig, vilket innebär att det inte finns något känt genetiskt samband mellan sjukdomen och släktingarna till den drabbade personen. Ungefär 90–95% av alla ALS-fall anses vara sporadiska, vilket betyder att det inte finns någon uppenbar familjehistoria av sjukdomen. Denna form av ALS uppstår utan någon tydlig genetisk orsak, och forskare har inte kunnat identifiera en direkt ärftlig koppling till de flesta fall.
Familjär ALS
Det finns dock en liten andel av ALS-fallen, cirka 5–10%, som anses vara familjära, vilket innebär att de har en genetisk komponent. Denna form kallas familjär ALS och innebär att sjukdomen förekommer i flera generationer inom samma familj. I dessa fall är ALS ärftlig, och den drabbade personen kan ha ärvt en specifik genetisk mutation som gör att de löper en högre risk att utveckla sjukdomen.
Familjär ALS orsakas ofta av mutationer i vissa gener, där de mest kända är SOD1-genen, C9orf72-genen, och TARDBP-genen. Dessa genetiska förändringar påverkar nervcellernas funktion och kan leda till att de dör av för tidig åldrande eller skada.
Symtom och risker vid ärftlig ALS
När ALS är familjär uppträder sjukdomen ofta tidigare i livet än vid sporadiska fall. Personer som har en släkting med familjär ALS kan vara i riskzonen för att utveckla sjukdomen, men alla som ärver den genetiska mutationen utvecklar inte nödvändigtvis ALS. Vanliga symtom på ALS inkluderar muskelsvaghet, svårigheter att tala, svälja och andas, samt muskelkramper och ryckningar. Symtomen varierar beroende på vilken del av nervsystemet som påverkas.
Sannolikhet
Det finns vissa riskfaktorer som kan öka sannolikheten för att utveckla ALS om det finns en familjehistoria. Den främsta risken är att ha en nära släkting, såsom en förälder eller syskon, som har ALS. I dessa fall kan en ärftlig genetisk mutation vara en bidragande faktor. Förutom genetiska faktorer, kan även andra risker spela in, såsom ålder (ALS diagnostiseras oftast mellan 40 och 70 års ålder), kön (män löper något högre risk att drabbas), och exponering för vissa miljöfaktorer som toxiner, rökning eller trauman.
Det är dock viktigt att förstå att även om man har en ärftlig predisposition för ALS, är det inte en garanti för att utveckla sjukdomen. Det kan finnas andra faktorer som påverkar om sjukdomen faktiskt uppstår eller inte.
Assitansbolag för ALS
Jämför flera assistansbolag specifikt för ALS – helt kostnadsfritt utan förbindelser.
- Oberoende, tryggt och enkelt.
- Förslag på flera assistansbolag.
- Kostnadsfritt helt utan förbindelser.
Genetisk rådgivning och testning
För personer med en familjehistoria av ALS kan genetisk rådgivning vara till hjälp för att förstå deras egna risker. Genetisk testning kan också utföras för att identifiera om någon har en genetisk mutation som är kopplad till familjär ALS. Det är viktigt att notera att genetisk testning inte kan förutsäga om någon kommer att utveckla sjukdomen, utan snarare om de bär på en mutation som kan öka risken för att utveckla ALS.
Slutord: Är ALS ärftligt?
Sammanfattningsvis är ALS i majoriteten av fallen inte ärftlig och anses vara sporadisk. Det finns dock en liten andel av ALS-fallen som är ärftliga och kallas familjär ALS. De som har en släkting med ALS kan vara i riskzonen för att utveckla sjukdomen, men genetiska faktorer spelar bara en del i sjukdomens utveckling. För dem som har en familjehistoria av ALS kan genetisk rådgivning och testning vara användbara för att förstå sina egna risker.
Det är viktigt att fortsätta forskningen om ALS för att bättre förstå de genetiska och miljömässiga faktorerna som påverkar sjukdomens uppkomst, vilket kan leda till förbättrade behandlingar och förebyggande åtgärder i framtiden.