Multipel Skleros som även kallas MS är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens centrala nervsystem. MS är en autoimmun sjukdom där immunsystemet felaktigt attackerar myelinet som är det skyddande höljet runt nervtrådarna i ryggmärgen och hjärnan. Detta leder till ärrbildning (skleros) som stör nervsystemets funktion. Här skriver vi en omfattande sida om just Multipel Skleros, dess orsaker, symtom, diagnos, behandling och livslängd.
Uppdaterad: januari 7, 2025
Vad är Multipel Skleros?
Multipel skleros eller MS som man också brukar kalla det är en sjukdom då immunförsvaret attackerar och skadar kroppens myelin, vilket är det fettrika skyddslagret som omger våra nervtrådar i kroppens centrala nervsystem. Skadan på myelinet leder i sin tur till ett bildande av ärrvävnad (skleros) och det kan skada störningar i kroppens nervsignalen mellan vår hjärna och resterande delar av kroppen. Resultat av det här kan vara olika neurologiska symtom som kan variera i grader och intensitet beroende på vart i kroppens nervsystem skadorna uppstår.
Orsaker till Multipel Skleros
Det finns ingen exakt fastställd orsak till Multipel Skleros i dagsläget men det finns en rad olika teorier och faktorer som forskare menar kan spela roll i det hela.
Autoimmuna reaktioner
Autoimmuna reaktioner uppstår när kroppens immunsystem på fel sätt identifierar friska och normala celler eller vävnader som hotfulla eller främmande. Immunförsvaret började därför attackera sina egna celler istället för att skydda dem från skadliga bakterier och virus. Den här processen kan leda till inflammation, skada på vävnader och därav leda till funktionsstörningar i drabbade områden.
Autoimmuna sjukdomar kan påverka olika vävnader och organ i kroppen och symtom kan variera beroende på vilket del av kroppen som blir påverkad.
Infektiösa agenter
Infektiösa agenter är virus, bakterier och andra ”patogener” och de är kända för att kunna förvärra inte bara MS utan en bredare mängd sjukdomar genom att påverka kroppens normala funktioner. Agenterna invaderar kroppen och förökar sig vilket inducerar immunologiska reaktioner som kan leda till kroniska och autoimmuna sjukdomar.
Flera forskare föreslår att vissa infektiösa agenter speciellt virus, kan spela en stor roll i själva utvecklingen av sjukdomen Multipel skleros genom att påverka kroppens immunsystem eller genom att utlösa autoimmuna reaktioner.
Miljöfaktorer
Miljöfaktorer är och har länge varit ett populärt område av intresse inom forskningen av Multipel Skleros. Det finns ett växande antal studier som visar på att miljön har en stor påverkan av att utveckla MS. Faktorer som påverkar utvecklingen av MS är D-vitamin och direkt kontakt med sol, träning, kost, hygien och mycket mer.
Genetiska faktorer
Genetiska faktorer sägs spela en viktig roll i utvecklingen av multipel skleros (MS), där vissa individer är genetiskt mer benägna att utveckla sjukdomen. Genom identifiering av genetiska markörer, såsom varianter i HLA-DRB1-genen, har forskare kunnat visa att ärftliga faktorer bidrar till MS-risk.
Detta innebär att personer med en familjehistoria av MS löper en högre risk att själva drabbas. Genetiska predispositioner samverkar ofta med miljöfaktorer, som brist på D-vitamin eller exponering för infektioner, vilket ytterligare kan påverka risken. Modern forskning, inklusive genomiska studier och familjestudier, fortsätter att förbättra vår förståelse av sjukdomens genetiska komponenter och kan leda till mer exakt diagnos och behandling.
Pojke med MS med personlig assistent
MS symtom
Symtom för Multipel Skleros kan vara varierande från fall till fall och de påverkar olika delar av kroppen beroende på vart skadorna i nervsystemet uppstår, några av de vanligaste symtomen för MS är följande:
Första symtom
Den första symtomen för Multipel Skleros är otydlig eller dubbelsidig syn, separering av färger, smärta eller synförlust på krund av svullnad på nervsystemet (optikusneurit). Det kan också vara problem med balansgången och att man får känslor som kan kännas som domningar eller stickningar i olika delar av kroppen.
Andra symtom
Den andra symtomen för MS är muskelsvaghet i armar och ben, sämre kordination och balans, spasticitet (kramper & stelhet i muskler), trötthet som inte blir bättre när man vilar. Även sämre känsel, sämre talförmåga, skakningar (tremor), ytsel, sämre hörsel, problem med tarmen, depression och även förändringar i sexuell funktion,
Symtom kan vara primära, sekundär och tertiära
Primära symtom
Den primära symtomen för Multipel skleros innebär att du direkt får resultat av myelinskador vilket innebär svaghet, domningar, skakningar, sämre syn, smärta och problem med balansen.
Sekundära symtom
Sekundära symtom handlar mer om problem eller svårigheter med trycksår, urinvägsinfektioner, svagare muskler och betydligt sämre allmän hållning.
Tertiära symtom
Tertiära symtom för MS handlar om sociala och yrkesrelaterade problem såsom arbetslöshet men också psykologiska problem såsom svårigheter i relationer samt depression.
MS symtom
Diagnos av Multipel Skleros (MS)
Diagnoser för Multipel Skleros är väldigt komplexa och de kan baseras på enskilda eller flera symtomer, bilddiagnostik och tester från laboratorer. De vanligaste diagnostiska metoderna är följande:
MR-undersökning
MR-undersökning kan visa plack eller ärrvävnad i hjärnan och ryggmärgen som är karakteristiska för sjukdomen Multipel Skleros (MS). Mr undersökning är avgörande för att övervaka och diagnostisera, placken eller ärrvävnaden visas som ljusa områden på MR-bilder, vilket hjälper läkare att ta bedöma omfattningen av sjukdomen.
Evoked Potentials
Evoked Potentials eller EP är tester som mäter de elektriska reaktionerna i hjärnan på olika typer av stomuli. Genom att använda auditiva , visuella och sensoriska stimuli kan man bättre utvärdera hörselvägarna, synnervens funktion och de sensoriska nervbanorna. Testerna är användabara för att upptäcka skador på nervsystemet, vilket kan vara relevant vid daignos och övervakning av sjukdomen Multipel Skleros (MS).
Cerebrospinal Vätskeanalys
Denna typen av vätskeanalys eller spinal-punktion innebär att man tar prov på ryggmärgsvätskan för att kunna hitta cellulära eller kemiska avvikelser. Testet hjälper till för att tidigt kunna diagnostisera eller övervaka sjukdomen genom att undersöka förändringarna övertid som omger ryggmärgen och hjärnan. Även blodtester används för att kunna utesluta orsaker till neurologiska symtom, de hjälper att hitta eller identifiera och avfärda andra sjukdomar som i vissa fall liknas med MS. Det görs igenom att man tar analyser av blodets sammansättning i nivåer av olika ämnen.
Ögonundersökningar och visuell fältmätning
Ögonundersökningar och mätning visuellt görs även för att bedöma synproblem som kan vara kopplat till MS. Genom att tidigt och noga granska ögats funktioner kan man upptäcka fel och ändringar i synfältet vilket kan ha och göra med skador som är vanliga vid MS.
Hjärnan med MS
Behandling för Multipel skleros
Det finns ingen direkt bot mot Multipel Skleros i dagsläget men det finns behandligar för att hantera symtomen så tidigt som möjligt vilket innebär att man istället kan bromsa sjukdomens utveckkling. Här är några vanliga behandligar för MS:
Sjukdomsmodifierande behandlingar
Sjukdomsmodifierande behandlingar vid MS innefattar olika läkemedel som ska påverka sjukdomens förlopp genom att minska inflammationen i det centrala nervsystemet. Detta leder till att man kan bromsa sjukdomens utveckling. Den här typen av behandling är effektiva vid skovis förlöpande Multipel skleros, där frekvensen kan minskas och svårigheterna av skov kan blir bättre.
Funktion av läkemedel
Läkemedels funktion påverkar immunsystemets aktivitet och det minska risken för att immuncellerna attackerar och skadar myelinet som är höljet runt nervfibrerna. Detta är väldigt viktigt för att direkta skador på myelinet leder till de neurologiska symtomen vid Multipel Skleros. Då man minskar inflammationen förhindrar läkemedel bildandet av plack i hjärnan och ryggmärgen vilket även minskar risken för funktionsnedsättningar på lång sikt.
Läkemedel i olika former
Det finns många olika läkemdel i olika typer av former, det kan vara injektioner, infusion eller det vanligaste tabletter. Exempel på läkemedel som dessa kan vara interferoner, glatirameracetat, fingolimod och de nyara monoklonala atikropparna såsom ocrelizumab.Läkemedel kräven regelbunden övervakning av läkare för att kunna säkerställa att de fungerar optimalt och för att man ska kunna hantera eventuella bivärkningar som kan uppstå.
Det är viktigt att vara medveten om att läkemedel inte botar Multipel Skleros (MS) utan målet med behandlingarna är att bromsa förloppet och därigenom förbättra livskvaliteten för patienten. Genom att vara tidig insatt av läkemedel har visat sig vara avgörande för bästa resultar i bromsningen, därför är det ytterst viktigt att personer med MS får en tidig diagnos och snabbt kan påbörja sin behandling.
Akutbehandling vid skov
Akutbehandlingar vid skov Multipel Skleros är till för att minska svårighetsgraden av symtom och för att påskynda återhämtningen när sjukdomen blir plötsligt blir försämrad. Skov innebär att nya symtom uppstår eller plötslig försämring av befintliga symtom under en period av minst 24 timmar. Akutbehandlingarna vid skov MS används för att dämpa inflammationen i det centrala nervsystemet och därmed kan man minska den negativa påverkan i kroppens nervfunktioner.
Kortisionbaserade läkemedel
Det är vanligt med kortisonbaserade läkemedel, som också kallas för steroider. Dessa administreras i höga doser under en kortare period. Även dessa minska snabbt inflammationen i områden där myelinet blir attackerat av immunsystemet.
Steroider kan lindra symtomet och påskynda återhämtningen. Steroid behandling är vanligtvis under tre till fem dagar, men ibland kan den också även ges som tabletter under kortare tid. Då steroider är effektiva på kort sikt så används de under skov och inte som en långvarig behandling då det kan orsaka biverkningar vid användning på lång sikt.
Plasmautbyte (plasmaferes)
Plasmautbyte är en annan akutbehandling som används vid skov, den här behandlingen används om inte steriod behandlingen har givit den effekten man har önskat. Det innebär att man tar patientens blod och filtrerar bort antikroppar och andra skadliga komponenter som kan ha varit bidragande vid attack mot nervsystemet.
Efter filtreringen för man tillbaka blodet till kroppen med förhoppning om att det ska minska inflammationen och på så vis förbättra symtomen. Plasmautbyte används vid allvarlig skov av MS som inte svarar på andra behandlingar. Denna behandlingsmetoden fokuserar på att ge lindring under pågående skov och är inget som påverkar sjukdomens långsiktiga förlopp, det är mer som att akut kunna minska pågående symtom.
Symtomhantering
Symtomhantering vid MS är avgörande för att sjukdomen ofta leder till en mängd olika besvär som påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Somtom kan variera från person till person, beroende på vilka delar i nervsystemet som har blivit skadade. Då Multipel Skleros är en kronisk sjukdom utan existerande botemedel är alltid målet med symtomhantering att förbättra livskvalitet och patienten och minska dens besvär så mycket som möjligt.
Medicinering
Olika typer av medicinering används beroende på vilka problem som uppstår. Muskelavslappnande läkemedel såsom tizanidin och baclofen hjälper att minska spasticitet och muskel stelhet, vilket gör det lättare att röra sig behagligt. Neuropatisk smärta som orsakas av skadade nerver kan lidras med läkemedel som gabapentin eller pregabalin.
Fatigue eller trötthet är ett försvagande symtom och det kan behandlas med medivin som amantadin eller modafinil för att försöka öka energinivåerna. Har man tarm- eller blåsproblem eller förstoppning kan det hanteras med mediciner eller kost som har laxerande effekt. För hantering av ångest och depression kan man använda sig av antidepressiva mediciner eller samtalsterapi.
Hitta rätt assistansbolag
Jämför flera anordnare för MS och hitta det bästa utifrån ert behov, helt kostnadsfritt.
Oberoende, tryggt och enkelt.
Få förslag på flera anordnare nära dig.
Kostnadsfritt helt utan förbindelser.
Rehabilitering för MS
Det som är en av de viktigaste delarna av symtomhantering är rehabilitering då det kan omfatta fysisk och kognitiv terapi, målet är att hjälpa Multipel Skleros patienter att återfå funktioner som försämrats av sjukdomen och försöka förbättra deras förmåga att göra dagliga aktiviteter.
Fysioterapi
Med fysioterapi för MS gör man specifika övningar för att stärka sina muskler och för att förbättra balansen, regelbunden aktivitet förbättrar rörligheten, förbättrar stelhet, minskar smärta och förbättrar kordinationen.
Arbetsterapi
Arbetsterapi innebär att man anpassar den dagliga miljön och utvecklar strategier för att göra det enklare för personer med Multipel Skleros. Det kan inkludera användning av ergonomiska verktyg och andra hjälpmedel som lyftkranar, stå-bord, vibrationsplattor och liknande.
Kognitiv rehabilitering
Kognitiv rehabilitering hjälper för att hantera de kognitiva problemen som kan uppstå med Multipel skleros, såsom minnesförlust koncentrationssvårigheter och sämre lösningsförmåga. Det kan innebära samtal, minneslekar eller vanliga samtal i vardagen där man repeterar för att sätta igång minnet.
Central del av rehabilitering
Den centrala delen av rehabiliteringen av MS är att anpassa hemmet och göra det mer lättillgängligt och säkert. Det kan innebära hjälpmedel som vi tidigare var inne på eller omstrukturering av bostaden. Små förändringar såsom handtag vid bord, soffor eller i badrummet eller att installera en ramp kan ha en stor påverkan på individens liv.
Träningsprogram
Träningsprogram som är anpassade för att bygga upp muskelstyrka, uthållighet och rörelse kan har stor betydande påverkan på personer med Multipel Skleros. Det är vanligt att man påverkas negativt när det kommer till styrka och rörelseförmåga när man får diagnosen MS, därför är det ytterst viktigt att man fokuserar på träningen.
Träning för en person med Multipel skleros kan vara olika beroende på vilket stadie man är i och hur hårt man är drabbad men det kan vara träningsövningar som att öva på att stå upp med stöd från andra eller med lyftkran, stå vid ett stå-bord, eller andra träningsformen såsom situps, squats, eller övningar som stärker bålen.
Livslängd och prognos
Livslängds prognos för personer med Multipel Skleros varierar från fall till fall men generellt så har personer med MS en kortare livslängd än personer som är friska. Forskning visar att med rätt behandlingar och omvårdnad kan man med Multipel Skleros leva nästan lika länge som en person utan sjukdomen men i genomsnitt så handlar det om 5-10 år färre än genomsnittet.
Det som kan påverka livslängden är allt runt om kring en såsom vård, miljö, träning, kost samt vart man bor och hur mycket solljus man tar emot. I dagsläget har den moderna medicinska vården, inklusive sjukdomsmodifierande behandlingar, rehabilitering, somtomhantering osv bidragit till att livskvaliteten blir bättre för många med MS.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är Multipel Sklerosis en komplex och intressant sjukdom som påverkar kroppens nervsystem, vilket har en stor påverkan på ens livskvalitet. Med en tidig diagnos så kan man effektivt bromsa sjukdomen med behandlingar och rehabiliteringar så att man kan leva ett kvalitativt liv. Förståelsen för MS och behandlingar för sjukdommer utvecklas för varje dag som går och forskning hittar ständigt förbättrade sätt att hantera sjukdomen på.
För att få mer information om sjukdomen rekommenderar vi att man kan kontakta en specialist klinik inom området för bredare kompetens och kunskap.
Vanliga frågor och svar
Vad är MS?
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att skada det skyddande lagret runt nervtrådarna, vilket hindrar effektiv nervsignalöverföring. Orsaken är inte helt klarlagd men anses vara autoimmun. Symtomen varierar och kan inkludera synproblem, muskelsvaghet, koordinations- och balanssvårigheter samt känselstörningar. MS diagnostiseras med medicinsk historia, neurologisk undersökning och MRT. Även om det inte finns någon bot, kan behandlingar hjälpa till att hantera symtomen och förbättra livskvaliteten.
Hur länge kan man leva med MS?
Personer med multipel skleros (MS) kan i allmänhet förvänta sig att leva nära den normala livslängden, tack vare moderna behandlingar och vård. Historiskt sett kunde livslängden vara 7-14 år kortare än genomsnittet, men detta gap har minskat avsevärt. Nu lever många med MS ett långt och aktivt liv, nära den genomsnittliga livslängden för den allmänna befolkningen.
Hur känns ms i benen?
Vid multipel skleros (MS) kan benen kännas domnade, stickande eller svaga. Vanliga symptom inkluderar muskelsvaghet, nedsatt känslighet, och koordinationssvårigheter. En del upplever också stelhet och muskelspasticitet. Behandling och rehabilitering kan hjälpa till att hantera dessa besvär.
Vad är skillnaden mellan ALS och MS?
ALS (amyotrofisk lateralskleros) och MS (multipel skleros) är båda neurodegenerativa sjukdomar, men de påverkar nervsystemet på olika sätt. ALS drabbar motoriska nervceller i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till muskelsvaghet, förlamning och, i svåra fall, problem med andningen. Sjukdomen förvärras ofta snabbt och kan leda till allvarliga funktionsnedsättningar inom några år.MS å sin sida påverkar det centrala nervsystemet genom att immunsystemet angriper myelinet, det skyddande lagret runt nervtrådarna. Detta orsakar störningar i nervsignalerna och kan leda till en rad olika symptom såsom trötthet, synproblem, domningar, och balansproblem. MS har en mer varierande progression och kan ha perioder av symptom och remission eller en långsammare, konstant försämring.ALS debuterar oftast mellan 40 och 70 år och saknar botande behandlingar, medan MS oftast börjar mellan 20 och 40 år och kan behandlas med läkemedel som fördröjer sjukdomens utveckling.
Vad är orsaken till Multipel Skleros?
Multipel skleros (MS) orsakas när immunsystemet felaktigt attackerar myelinet, det skyddande lagret runt nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen. Detta leder till inflammation och skador på nervtrådarna. Den exakta orsaken till denna autoimmuna reaktion är okänd, men det antas vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer, inklusive vissa virusinfektioner, brist på vitamin D och genetisk predisposition.